Allt har känts jävligt bra dom senaste dagarna. Men igår fick jag nå jävla återfall och drog täcket av huvudet för att slippa gråta och känna den otroliga bubblan runt om kring men strypa åt så jag blir sprängd. Det brukar jämt fungera för mig, att krypa under täcket. Jag känner en trygghet under där, för ingen kommer åt mig då. En annan trygghet är också någons famn, och jag saknar det sjukt mycket. Men snart kommer robin som riddaren i nöd och ger mig trygghet som jag behöver. <3